Finns det alternativa fakta? Är kunskap en social konstruktion? Kan något vara sant för mig men inte för dig, eller är sanning något objektivt? Åsa Wikforss, professor i teoretisk filosofi, undersöker det omdiskuterade fenomenet fakta- och kunskapsresistens från ett filosofiskt perspektiv. Hon diskuterar vad kunskap är, vilka psykologiska mekanismer som ligger bakom resistensen och hur vi kan motverka den. Utmärkande för den mänskliga kunskapen är att den är social: Merparten av vår kunskap får vi från andra människor. Detta gör att vi kan samla kunskap på ett sätt som inga andra djur kan, men det gör oss också sårbara för påhittade nyheter, lögner och propaganda. Hur kan vi förstärka vårt immunförsvar mot det falska och ogrundade? Och hur gör vi för att rätta felen? Vilken roll spelar medierna och vad kan skolan göra? Dessa frågor är inte bara av betydelse för vårt vardagsliv utan helt avgörande för en fungerande demokrati. För att besvara dem behöver vi de redskap som samtida filosofi erbjuder./Innehållsbeskrivning från Elib.

Effective Research Data Management (RDM) is a key component of research integrity and reproducible research, and its importance is increasingly emphasised by funding bodies, governments, and research institutions around the world. However, many researchers are unfamiliar with RDM best practices, and research support staff are faced with the difficult task of delivering support to researchers across different disciplines and career stages. What strategies can institutions use to solve these problems?Engaging Researchers with Data Management is an invaluable collection of 24 case studies, drawn from institutions across the globe, that demonstrate clearly and practically how to engage the research community with RDM. These case studies together illustrate the variety of innovative strategies research institutions have developed to engage with their researchers about managing research data. Each study is presented concisely and clearly, highlighting the essential ingredients that led to its success and challenges encountered along the way. By interviewing key staff about their experiences and the organisational context, the authors of this book have created an essential resource for organisations looking to increase engagement with their research communities.This handbook is a collaboration by research institutions, for research institutions. It aims not only to inspire and engage, but also to help drive cultural change towards better data management. It has been written for anyone interested in RDM, or simply, good research practice. [Elib].

How do we know what we know? In this stimulating and rigorous book, Mark McBride explores two sets of issues in contemporary epistemology: the problems that warrant transmission poses for the category of basic knowledge; and the status of conclusive reasons, sensitivity, and safety as conditions that are necessary for knowledge. To have basic knowledge is to know (have justification for) some proposition immediately, i.e., knowledge (justification) that doesn't depend on justification for any other proposition. This book considers several puzzles that arise when you take seriously the possibility that we can have basic knowledge. McBride's analysis draws together two vital strands in contemporary epistemology that are usually treated in isolation from each other. Additionally, its innovative arguments include a new application of the safety condition to the law. This book will be of interest to epistemologists?both professionals and students./Innehållsbeskrivning från Elib.

Vi lever i mätbarhetens tidsålder. Samhället och våra liv styrs av effektivitet, kvalitetssäkring, rankinglistor, betyg, pulsmätare och stegräknare. Filosofen Jonna Bornemark menar att ett resultat av detta är att utrymmet för den praktiska kunskapen, för omdöme och situationskunskap blivit allt mindre. Med hjälp av filosoferna Cusanus, Bruno och Descartes tar hon grepp om vår bitvis alltför välordnade samtid och ger nya perspektiv på våra liv.

I Den okända texten ställer Anders Olsson två framträdande skolor inom den samtida litteraturkritiken mot varandra: hermeneutiken med rötter i antiken och hos kyrkofäderna, och Derridas dekonstruktion, med en av sina utgångspunkter hos Nietzsche. Han söker en väg mellan, och bortom, två ytterligheter - å ena sidan ett sätt att läsa som söker en enda sammanhängande tolkning av ett litterärt verk, och å andra sidan en läsning som är så öppen att den inte blir meningsskapande. Som en röd tråd genom boken löper också Paul Celans dikter, som utgör en veritabel probersten för varje litterär tolkningsmodell./Innehållsbeskrivning från Elib.

Arne Jarrick är professor i historia. I hela sitt liv har han sysslat med kunskap. Han har trott på kunskapen och dess självklara kraft. Det här är en bok om kunskap. Hur den uppstår och växer, hur det inte längre är säkert att mer kunskap betyder kunnigare människor. En ny amerikansk presidents förakt för sanning och kunskap skrämmer honom. Liksom att det tar längre tid för dagens elever att lära sig saker än det gjorde för deras föräldrar.