Den här unika boken är en introduktion till en ny kunskapsteori. Tidlös utbildning av Andreas Carlund är baserad på en väsentlighetsnyckel som ökar intelligenskvaliteten drastiskt och isolerar all kunskap som är relevant från all kunskap som inte är det. Denna nyckel eller verktyg heter A-Ö-X-Ö och uttrycker verklighetens tidlösa konfigurering, vilken är baserad på grundorsakerna: anslutenhet, kontrast, kretslopp, och analogi. Resultatet är inget mindre än ett fullständigt filosofiskt system med ett slutgiltigt förslag om förbättrad kultur och utbildning. Hela systemet är baserad på vetenskapliga och även logiska principer som i all väsentlighet säger att verkliga effekter måste ha vissa orsaker. Mer än en utbildning om det ena eller det andra, är det en om hur saker och ting hänger ihop. Med denna utbildning kan du på kort tid förvärva universell kunskap, och skulle kunna tala om alla ämnen med oöverträffad undervisning och outtömlig vältalighet. Boken innehåller även ett utlåtande kring några av vår kulturs viktigaste områden och analyserar dessa utifrån kunskapsteorins tidlösa parametrar./Innehållsbeskrivning från Elib.

Från 30 000 år gamla målningar i Grotte Chauvet över Shakespeares tragedi Macbeth till upproren i Paris förorter, november 2005. Mats Rosengren undersöker spänningarna mellan det givna och det obestämbara, villkoren för den visshet och säkerhet som vi alla tror oss vilja ha - i vetenskapen, i det dagliga livet, i politiken. Men vill vi verkligen ha det vi får, när vi väl fått det? Och vad är det egentligen vi ropar efter?För en dödlig, som ni vet, är största faran säkerhet är nio essäer kring temat doxologi, den evigt föränderliga och formbara kunskapen. [Elib].

"Vad betyder det att all kunskap som vi människor har - alltifrån teoretiska insikter till praktiska färdigheter - är just vår kunskap? Genom att vända på värderingen av termerna i den klassiska motsättningen mellan doxa - vad vi tror om världen och oss själva - och episteme - hur det egentligen ligger till - och hävda att all kunskap i grund och botten är doxisk försöker jag skissera ett annat slags kunskapslära - en doxologi." Mats Rosengrens essä rör sig mellan fakta, tolkning, kunskap och vetande. Med utgångspunkt i Protagoras homo mensura-sats - "Människan är alltings mått: måttet för det varande, att det är, och för det ickevarande, att det icke är" - jagar den efter ett användbart kunskapsbegrepp - och finner en kompromiss mellan den eviga, absoluta Sanningen och den totala relativismen: retorikens situerade, doxiska syn på sanning och kunskap. Tilldelat Pro Linguapriset för "excellent svensk humanistisk forskning" [Elib].

René Descartes is often described as the first modern philosopher, but much of the content of his "Meditations on First Philosophy" can be found in the medieval period that had already existed for more than a thousand years. Does God exist? If so, what is his nature? Is the human soul immortal? How does it differ from the body? What role do sense experience and pure reason play in knowing? Descartes stands out from his predecessors because of the method he developed to treat these and other fundamental questions. Drawing on his study of mathematics, he searches for a way to establish absolutely certain conclusions based on indubitable premises. His importance in modern philosophy lies in the challenge he offers to every subsequent thinker in philosophy and science.The French philosopher Descartes is often called the "Father" of modern philosophy in the West. His Discourse on Method presents the reason why: his method of inquiry. He was the quintessential "rationalist," subjecting all sense experience as doubtful and untrustworthy. Rather than relying on external authority (whether from other people or from God), Descartes demands nothing less than absolute certainty that begins with the self and proceeds step by step with the rigor of logical and mathematical precision. Even though he claims that he has proved the existence of God and explained God's nature, even that core tenet must be established through rigorous logical argument. No subsequent philosopher is able to ignore this bold and challenging foundation for all thinking. Those who become his disciples as well as those who reject his way of thinking are all under his spell. Many think they have broken that spell only to find that he has shaped them in ways that are not easy to escape. [Elib].

Finns det alternativa fakta? Kan något vara sant för mig men inte för dig, eller är sanning något objektivt? Åsa Wikforss, professor i teoretisk filosofi, undersöker det omdiskuterade fenomenet kunskapsresistens från ett filosofiskt perspektiv. Hon diskuterar vad kunskap är, vilka psykologiska mekanismer som ligger bakom resistensen mot fakta och hur vi kan motverka en sådan resistens...

Effective Research Data Management (RDM) is a key component of research integrity and reproducible research, and its importance is increasingly emphasised by funding bodies, governments, and research institutions around the world. However, many researchers are unfamiliar with RDM best practices, and research support staff are faced with the difficult task of delivering support to researchers across different disciplines and career stages. What strategies can institutions use to solve these problems?Engaging Researchers with Data Management is an invaluable collection of 24 case studies, drawn from institutions across the globe, that demonstrate clearly and practically how to engage the research community with RDM. These case studies together illustrate the variety of innovative strategies research institutions have developed to engage with their researchers about managing research data. Each study is presented concisely and clearly, highlighting the essential ingredients that led to its success and challenges encountered along the way. By interviewing key staff about their experiences and the organisational context, the authors of this book have created an essential resource for organisations looking to increase engagement with their research communities.This handbook is a collaboration by research institutions, for research institutions. It aims not only to inspire and engage, but also to help drive cultural change towards better data management. It has been written for anyone interested in RDM, or simply, good research practice. [Elib].

Förnuftet sägs vara en unik egenskap för oss människor, grunden för vår kunskap och visdom. Men om förnuftet är så viktigt, varför har det inte utvecklats hos andra djur? Om förnuftet är att lita på, varför har det gett upphov till så mycket nonsens?Förnuft och fördom skrotar idén om det ensamma geniet. Hugo Mercier och Dan Sperber argumenterar för att förnuftet är en kollektiv färdighet som utvecklats för att övertyga andra, bedöma olika argument och motivera våra handlingar. Författarna förklarar de svagheter och styrkor som länge har förvirrat filosofer och psykologer - varför förnuftet är partiskt till fördel för sådant som vi redan tror på, varför det bidrar till förskräckliga idéer men ändå är oumbärligt för att sprida bra idéer.Med ett förord av Åsa Wikforss, professor i teoretisk filosofi. [Elib].

Finns det alternativa fakta? Är kunskap en social konstruktion? Kan något vara sant för mig men inte för dig, eller är sanning något objektivt? Åsa Wikforss, professor i teoretisk filosofi, undersöker det omdiskuterade fenomenet fakta- och kunskapsresistens från ett filosofiskt perspektiv. Hon diskuterar vad kunskap är, vilka psykologiska mekanismer som ligger bakom resistensen och hur vi kan motverka den. Utmärkande för den mänskliga kunskapen är att den är social: Merparten av vår kunskap får vi från andra människor. Detta gör att vi kan samla kunskap på ett sätt som inga andra djur kan, men det gör oss också sårbara för påhittade nyheter, lögner och propaganda. Hur kan vi förstärka vårt immunförsvar mot det falska och ogrundade? Och hur gör vi för att rätta felen? Vilken roll spelar medierna och vad kan skolan göra? Dessa frågor är inte bara av betydelse för vårt vardagsliv utan helt avgörande för en fungerande demokrati. För att besvara dem behöver vi de redskap som samtida filosofi erbjuder./Innehållsbeskrivning från Elib.

Forskning och skrivande är en bok för alla som står inför uppgiften att skriva en uppsats, en rapport eller ett större vetenskapligt arbete. I boken beskrivs bland annat hur man formulerar en intressant och relevant frågeställning, hur man söker och hanterar källor, samt hur man formulerar stöd för sina åsikter och slutsatser. I denna andra upplaga har samtliga kapitel aktualiserats för att passa dagens forskningslandskap. Bland annat har de avsnitt som tar upp biblioteks- och internetforskning uppdaterats. Stor vikt har lagts vid nya forskningstekniker som blivit möjliga tack vare olika databaser, men också vid behovet att bedöma deras tillförlitlighet. Forskning och skrivande har blivit ett standardverk som ger vägledning oavsett ämnesområde. Boken vänder sig både till nybörjare som ska skriva sin första uppsats, och till mer erfarna forskare som ska skriva ett större arbete.

How do we know what we know? In this stimulating and rigorous book, Mark McBride explores two sets of issues in contemporary epistemology: the problems that warrant transmission poses for the category of basic knowledge; and the status of conclusive reasons, sensitivity, and safety as conditions that are necessary for knowledge. To have basic knowledge is to know (have justification for) some proposition immediately, i.e., knowledge (justification) that doesn't depend on justification for any other proposition. This book considers several puzzles that arise when you take seriously the possibility that we can have basic knowledge. McBride's analysis draws together two vital strands in contemporary epistemology that are usually treated in isolation from each other. Additionally, its innovative arguments include a new application of the safety condition to the law. This book will be of interest to epistemologists?both professionals and students./Innehållsbeskrivning från Elib.

Vi lever i mätbarhetens tidsålder. Samhället och våra liv styrs av effektivitet, kvalitetssäkring, rankinglistor, betyg, pulsmätare och stegräknare. Filosofen Jonna Bornemark menar att ett resultat av detta är att utrymmet för den praktiska kunskapen, för omdöme och situationskunskap blivit allt mindre. Med hjälp av filosoferna Cusanus, Bruno och Descartes tar hon grepp om vår bitvis alltför välordnade samtid och ger nya perspektiv på våra liv.

Mitä on tieteellinen ajattelu? Miten tiede eroaa muista uskomusten muodostamisen tavoista? Millainen on tieteen maailmankuva ja suhde eettisiin kysymyksiin? Johdatus tieteelliseen ajatteluun esittelee eri tieteenalojen metodologisia kysymyksiä ja peruskäsitteitä. Tieteenfilosofian lisäksi teoksessa sukelletaan esimerkiksi argumentaatioanalyysiin ja logiikan alkeisiin sekä pohditaan, mikä on tieteellisen tutkimuksen rooli yhteiskunnassa. Teos sopii kaikille tieteellisestä ajattelusta kiinnostuneille aloittelevista opiskelijoista väitöskirjatutkijoihin./Innehållsbeskrivning från Elib.