Innehållsbeskrivning Det är en konst att få anfall att se ut som försvar. Och sällan har den konsten fått så hög relevans som den 24 februari 2022, då Ryssland under Vladimir Putins ledning invaderade Ukraina. Fenomenet är inte nytt, historien är full av exempel på falska förevändningar och svepskäl som klassiska drag i det säkerhetspolitiska och diplomatiska spelet. Stater som vill starta krig söker skäl som kan rättfärdiga deras handlingar. Ove Bring är professor emeritus i folkrätt vid Stockholms universitet och Försvarshögskolan samt tidigare folkrättssakkunnig på Utrikesdepartementet. I sin bok Anfallskrigens argument visar Bring med skärpa och tydlighet hur stater som startar krig alltid för-söker hitta skäl som motiverar agerandet. Genom historiska exempel från bland annat trettioåriga kriget, de båda världskrigen, finska vinterkriget, sexdagarskriget, Kuwaitkriget och kriget i Georgien visar författaren hur de styrande har resonerat och agerat. Resultatet blir en initierad skildring av ett synnerligen aktuellt ämne. [Elib]
"Det är en konst att få anfall att se ut som försvar. Sällan har den strategin fått så hög relevans som den 24 februari 2022, då Ryssland under Vladimir Putins ledning invaderade Ukraina.?Fenomenet är inte nytt, historien är full av exempel på falska förevändningar och svepskäl som klassiska drag i det säkerhetspolitiska och diplomatiska spelet. Stater som vill starta krig söker skäl som kan rättfärdiga deras handlingar. Det gäller att övertyga den egna nationen, eller en skeptisk omvärld, om det rimliga i ett väpnat agerande eller ett hot om våld i den situation som uppstått.?Oberoende av tidsålder och regim visar folkrättsexperten Ove Bring i Anfallskrigens argument hur de styrande har resonerat och agerat genom historien och ger exempel från bland annat trettioåriga kriget, de båda världskrigen, finska vinterkriget, sexdagarskriget, Kuwaitkriget och kriget i Georgien."
"Det är en konst att få anfall att se ut som försvar. Sällan har den strategin fått så hög relevans som den 24 februari 2022, då Ryssland under Vladimir Putins ledning invaderade Ukraina. Fenomenet är inte nytt, historien är full av exempel på falska förevändningar och svepskäl som klassiska drag i det säkerhetspolitiska och diplomatiska spelet. Stater som vill starta krig söker skäl som kan rättfärdiga deras handlingar. Det gäller att övertyga den egna nationen, eller en skeptisk omvärld, om det rimliga i ett väpnat agerande eller ett hot om våld i den situation som uppstått.?Oberoende av tidsålder och regim visar folkrättsexperten Ove Bring i Anfallskrigens argument hur de styrande har resonerat och agerat genom historien och ger exempel från bland annat trettioåriga kriget, de båda världskrigen, finska vinterkriget, sexdagarskriget, Kuwaitkriget och kriget i Georgien."
Det är en konst att få anfall att se ut som försvar. Och sällan har den strategin fått så hög relevans som den 24 februari 2022, då Ryssland under Vladimir Putins ledning invaderade Ukraina. Fenomenet är inte nytt, historien är full av exempel på falska förevändningar och svepskäl som klassiska drag i det säkerhetspolitiska och diplomatiska spelet. Stater som vill starta krig söker skäl som kan rättfärdiga deras handlingar. Ove Bring är professor emeritus i folkrätt vid Stockholms universitet och Försvarshögskolan samt tidigare folkrättssakkunnig på Utrikesdepartementet. I sin nya bok Anfallskrigens argument visar Bring med skärpa och tydlighet hur stater som startar krig alltid försöker hitta skäl som motiverar agerandet. Genom historiska exempel från bland annat trettioåriga kriget, de båda världskrigen, finska vinterkriget, sexdagarskriget, Kuwaitkriget och kriget i Georgien visar författaren hur de styrande har resonerat och agerat. Resultatet blir en initierad skildring av ett synnerligen aktuellt ämne. [Elib]